.

Paniken steg i kroppen, jag hyperventilerade och grät om vartannat.
Min Älskade Gottfrid var en sekund från att bli påkörd igår.
Vi skulle gå ut till bilen hos mor & far, utan koppel som vi alltid gör. Men denna gången fick han syn på grannens katt Sture, som han jagar ibland men aldrig längre än till parkeringen. Men denna gången fick han fart ner över grannens tomt och ut mot stora vägen. Jag ser men kan inget göra samtidigt som jag hör en lastbil komma. Jag hör däcktjut men ser inte om han hinner stanna och paniken rusar i kroppen. Jag springer ner över grannens tomt och ser Gotte springa tillbaka över vägen och upp på andra sidan grannens tomt. Lättad över att han klarade sej men när den första chocken lagt sej började jag gråta och hyperventilera. Bland det värsta jag varit med om, jag har fortfarande ont i magen :/